... för alla de som säkert har talat om av vänlighet att det blir bättre, du kan ju skaffa hur många barn som helst..

Att ja det blir bättre sorgen blir annan, inte beroende på hur många barn ssom kommer efter, utan den ändras, det känns tomt, inte lika påtagligt men on saknas. Tårarna rinner, inte längre dagligen, men de rinner av saknad till henne.

Och ju fler barn får en att tänka ännu mer, än en gång blir jag påminnd om allt jag missat med henne,första leendet,första stegen, trotsen, tårarna, kramarna,pussarna..

Saknaden efter älskade Tindra finns och kommer alltid finnas, ibland mer påtagligt..

Men Tindras bortgång eller som jag vill se det tillgång, har fått mig att bli en annan person,kanske inte bättre, men den har fått mig att inse att man ska ta de närmaste i första hand, för det kan ju en dag vara försent..

Står jag i ett val så väljer jag lätt de som jag älskar, de som jag för alltid vill ha i mitt liv i min närhet.. Jag tänker mig in i andras ta tankar och känslor,jag vill lyssna och förstå andra,jag försöker..., det finns val som kanske kan kännas svåra, men kärleken underlättar det hela..

För någon månad sen ifrågasatte Niklas hur jag kunde säga att barnen var viktigare för mig än Daniel, och för mig fanns det ett självklart svar på det: Hade Daniel gjort nått som skadade mig eller barnen framförallt barnen, så hade jag inte tvekat på att sparka ut honom,men barnen finns det nog inget som skulle få mig att välja bort dom... Så vissa val är enklare...

Älskade barnen!!!

Framöver kommer det bli endel lösenordsskyddade inlägg, detta pga av omständigheter i livet just nu..