... kvinnor och män är byggda på olika sätt, jag syftar då inte på könsorganen, för där vet jag att det handlar om fortplantning.

 Inte heller att kvinnors hjärtan är mindre än mäns, vilket inte märks rent känslomässigt så...

Utan mer varför vi funkar så olika psykiskt, kanske är det som så att jag har fått detta om bakfoten,  men jag började fundera lite extra, även om det är nått som jag sedan länge tyckt och känt.

Men igår kom min kära sambo hem efter jobbet, och undrade om jag skulle jobba i morgon...

Vilket jag svarade - Tycker du det med tanke på alla de sammandragningar och det onda jag haft hela helgen.

- Å nää, det tyckte han ju inte, och instämde om att det kanske var en lite dum fråga, och fortsatte sedan med -Då kan ju jag åka och titta på fotboll...

I mitt tankesätt hade jag nog funkat som så att jag hade tagit all den tid jag kan för avlasta någon som jag håller av som har ont.

Måndag morgon gick jag upp som vanligt med Vilja på armen, väckte Hampus, såg till att det som skulle bli gjort med honom blev gjort packade gympakläder och sånt där. I måndags morgon gick även min kära sambo upp samtidigt som oss, och de första han nämnd var -Internet funkar inte... Inte något om allt var fixat till skolan, utan han tog sig tid till datorn först..

Även där skulle mitt tanke sätt fungera på ett helt sätt.

En person som är väldigt nära mig har en sambo (en man) som även där tankesättet fungerar olika.

För några år sen hände en otäck olycka här ute på småvägarna där en cyklist blev påkörd och omkom, av en person i stulen bil som desutom hade druckit. Min nära persons sambo tyckte att det var  "Hans eget fel, eftersom han inte använde cykelbanan, utan vägrenen", Jag ifrågasatte då detta, och sa det som så att om ditt/dina barn skulle bli ihjälkörda av någon (som dessutom har druckit), då de genar över vägen där det inte finns ett övergångsställe skulle det då vara rätt åt ditt/dina barn..

-Japp, var svaret på det...

Även i morse vaknade jag och skulle gå upp och väcka Hampus, var på Daniel sa att han skulle göra det, så jag kunde få sova vidare, (och med tanke på de få timmarnas sömn jag fått de senaste dygnen kändes det lockande). Men tjii fick jag, efter tag kom han in och undrade vad som skulle med till skolan. Hmm, ja, nog är det en uppgift bara för en förälder att hålla red på kände jag då.. Och tyckte det var lika bra att kliva upp, då Hampus inte är så himla förtjust i daniels väckning, Så det slutar i att Vilja blir väckt hon också... 

Efter att Hampus hade gått tog Daniel Vilja, i en hel timma faktiskt, så jag fick sova nästan hela den!!!

På dan var jag, Vilja och Erika å passade Edwin, å sen fick jag åka in till Vara och handla lite.

Hemma har vi möblerat om och jag försöker få lite ordning, jag har insett att om en så där sju-åtta veckor kommer en liten bebis hit till oss, förhoppningsvis, och med tanke på hur det ser ut efer reparationen i tvättstugan, så är det massa som behövs göras, det är inte så himla bra för alldeles nya och färska lungor att utsättas för sånt hära...

tjugo över sju var Daniel hemma från jobbet, han åt utav maten jag hade lagat, och åkte sen i väg för att kolla på fotboll, när hans en kom hem vid en så där elva, tog han och knäppte om på teven, och okuperade den med Vilja sovande på ena armen, och mobilen i den andra...

själv, fick jag ju då ett påpekande om att jag inte skulle se på teven, så det vara bara att fortsätta att plocka och tvätta...

Även där är det saker som får mig att fundera varför är vi så olika??

Finns det någon nytta med det hela??

Nu ska jag iaf prova att sova lite, för snart antar jag att lillafias gnäll börjar, och om fem timmar ringer alarmet så jag ska väcka prinsen...

*Fyra älskade barn*`